Regler för friggebod i Uppsala

Den som vill bygga en friggebod i Uppsala behöver både känna till de nationella reglerna för lovfria komplementbyggnader och kontrollera förutsättningarna på den egna fastigheten. Sedan den 1 december 2025 finns friggebod inte längre som en egen kategori i bygglovsreglerna för nya byggnader. Det som fortfarande brukar kallas friggebod omfattas i stället normalt av reglerna för komplementbyggnader.

I Uppsala kan bland annat detaljplan, kulturhistoriska värden, strandskydd, närhet till järnväg och olika områdesskydd påverka vad som får byggas. En särskilt viktig lokal fråga är också Uppsala- och Vattholmaåsarnas vattenskyddsområde, där vissa markarbeten kan kräva tillstånd eller dispens även om själva byggnaden inte behöver bygglov.

Den här informationen gäller fastigheter inom Uppsala kommun. För fastigheter i exempelvis Knivsta, Enköping eller Östhammar är det respektive kommun som ansvarar för bygglov och detaljplaner.

De gamla reglerna om 15 kvadratmeter gäller inte längre vid nybyggnad

Det finns fortfarande mycket information på internet som säger att en friggebod får vara högst 15 kvadratmeter och ha högst tre meters taknockshöjd. Dessa regler gällde för friggebodar som uppfördes enligt det tidigare regelverket fram till den 30 november 2025.

Från den 1 december 2025 förändrades bygglovssystemet. Friggebodar och attefallshus ersattes som separata lovbefriade kategorier av gemensamma regler för komplementbyggnader och komplementbostadshus. Begreppet friggebod lever däremot kvar i vardagligt språk och används därför fortfarande på Friggebod.net.

Inom detaljplan är gränsen normalt 30 kvadratmeter

Om fastigheten i Uppsala ligger inom detaljplan kan en ny komplementbyggnad under vissa förutsättningar vara högst 30,0 kvadratmeter i byggnadsarea utan bygglov. Taknockshöjden får vara högst 4,0 meter.

Byggnaden måste dessutom vara mindre än den byggnad som den kompletterar och placeras inom den aktuella tomten. Det innebär att 30 kvadratmeter inte är en generell rätt att bygga på vilken fastighet eller plats som helst.

Utanför detaljplan kan byggnaden vara upp till 50 kvadratmeter

Utanför detaljplan är den högsta byggnadsarean för en enskild lovfri komplementbyggnad normalt 50,0 kvadratmeter. Taknockshöjden får då vara högst 4,5 meter.

Även här måste byggnaden vara mindre än den byggnad som den kompletterar och ligga inom tomten. Områdesbestämmelser, särskilda kulturvärden och andra regler kan samtidigt göra att bygglov ändå krävs.

Kontrollera detaljplanen för den egna fastigheten

Uppsala kommun har många detaljplanerade bostadsområden och det är därför viktigt att kontrollera vilken plan som gäller för den egna adressen. Kommunen har en digital tjänst där gällande detaljplaner och områdesbestämmelser kan sökas fram med hjälp av bland annat adress eller fastighetsbeteckning.

Även efter de nya reglerna kan äldre detaljplaner innehålla bestämmelser om utökad lovplikt som fortfarande gäller. Det räcker därför inte alltid att enbart kontrollera de generella gränserna på 30 eller 50 kvadratmeter.

En lovfri komplementbyggnad kan i vissa fall avvika från detaljplanen

De nya reglerna innebär samtidigt att en lovfri komplementbyggnad till ett en- eller tvåbostadshus i vissa avseenden kan få strida mot detaljplan eller områdesbestämmelser. Det kan exempelvis innebära att en byggnad under vissa förutsättningar kan placeras på mark som enligt planen normalt inte får bebyggas.

Undantaget är dock inte obegränsat. Vissa planbestämmelser om skyddsåtgärder måste fortfarande följas och äldre bestämmelser om utökad lovplikt kan fortfarande påverka fastigheten. Det är därför klokt att kontrollera planen även när byggnaden ser ut att uppfylla de nationella måttkraven.

Tomten har en gemensam pott för lovfria byggnader

Utöver gränsen för varje enskild byggnad finns en sammanlagd gräns för hur stor lovfri byggnadsarea som får finnas på tomten. Inom detaljplan är den normalt 45 kvadratmeter och utanför detaljplan 65 kvadratmeter.

Det går alltså inte att uppföra exempelvis tre nya byggnader på 30 kvadratmeter vardera bara för att varje byggnad separat ligger under den individuella storleksgränsen.

Gamla friggebodar och attefallshus räknas med

Den som redan har mindre byggnader på sin tomt behöver undersöka hur de uppfördes. Tidigare lovfria friggebodar, attefallshus och vissa andra lovbefriade komplementbyggnader räknas med när den nya lovfria potten beräknas.

En vanlig situation kan därför vara att en del av de 45 kvadratmetrarna inom detaljplan redan är utnyttjade. Har fastigheten exempelvis sedan tidigare ett lovfritt attefallshus och en äldre friggebod kan utrymmet för ytterligare lovfri byggnation vara litet eller helt förbrukat.

Fastighetsägaren behöver kunna reda ut äldre byggnader

På äldre fastigheter är det inte alltid självklart när ett förråd eller en liten stuga byggdes eller om den uppfördes med bygglov. Det kan därför vara värt att undersöka kommunens äldre bygglovshandlingar innan den nya komplementbyggnaden planeras.

Boverket anger att det är den som ska bygga som behöver klargöra vilka befintliga byggnader som ska ingå i den lovfria potten. Vid ett framtida tillsynsärende är det plan- och byggnadsnämnden som gör den slutliga bedömningen.

Minst 4,5 meter från gräns är det enklaste

En lovfri komplementbyggnad ska normalt stå minst 4,5 meter från en berörd gräns. Ska den placeras närmare krävs i vissa fall ett skriftligt medgivande från de grannar som berörs.

Om grannfastigheten har flera ägare ska samtliga berörda fastighetsägare lämna sitt medgivande. Det är den som bygger som ansvarar för att medgivandet finns och är tillräckligt tydligt.

Grannemedgivandet ska vara skriftligt

Efter reglerna som började gälla den 1 december 2025 anges uttryckligen att grannens medgivande ska vara skriftligt. Ett muntligt godkännande är därför inte tillräckligt för att använda undantaget från bygglov nära gränsen.

Det är klokt att låta medgivandet kompletteras med en situationsplan där friggebodens exakta placering och avstånd till gränsen framgår. Dokumentationen bör sparas tillsammans med övriga handlingar för fastigheten.

Gräns kan vara mer än bara gränsen till grannens villatomt

Begreppet gräns kan även omfatta gränser mot exempelvis gata, väg, parkmark, servitut eller andra områden. Det är därför viktigt att först ta reda på vilken typ av gräns den tänkta byggplatsen ligger intill.

De nya reglerna medger att huvudmannen för en allmän plats under vissa förutsättningar lämnar skriftligt medgivande när en byggnad ska placeras närmare än 4,5 meter. På en tomt som gränsar mot kommunal gata eller park bör Uppsala kommun därför kontaktas innan placeringen bestäms.

Äldre information om gräns mot kommunal mark kan vara inaktuell

Det finns äldre informationsmaterial från Uppsala kommun som anger att kommunen inte kunde lämna grannemedgivande för lovbefriade byggnader nära allmän plats. Detta byggde på det tidigare regelverket och äldre rättspraxis.

Den nya plan- och bygglagen som började gälla den 1 december 2025 innehåller uttryckligen en möjlighet för huvudmannen för allmän plats att lämna sådant medgivande. Vid gräns mot gata, väg eller park är det därför viktigt att utgå från de nya reglerna och kontrollera den konkreta platsen med kommunen.

30 meter till järnvägens mitt

En annan gräns att kontrollera i Uppsala är avståndet till järnväg. En byggnad som annars hade varit lovfri omfattas normalt av bygglovsplikt om den placeras inom 30 meter från mitten av ett järnvägsspår.

Det finns möjlighet för järnvägens infrastrukturförvaltare att lämna skriftligt medgivande till en närmare placering. Detta kan vara relevant för fastigheter nära järnvägsstråken genom och runt Uppsala.

Kulturhistoriska miljöer kan ge utökad bygglovsplikt

Uppsala har omfattande kulturhistoriskt värdefull bebyggelse både i staden och på landsbygden. En annars lovfri komplementbyggnad kan kräva bygglov om den ska uppföras vid en särskilt värdefull byggnad eller inom ett särskilt värdefullt bebyggelseområde.

Det kan vara relevant i äldre villaområden, historiska bymiljöer och fastigheter som omfattas av kulturmiljöbestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Även en miljö som inte uttryckligen är markerad kan i en enskild bedömning anses ha särskilt höga kulturhistoriska värden.

Centrala Uppsala har många särskilda kulturvärden

I centrala Uppsala finns flera riksintressen och kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Bland annat är stadens historiska siluett med domkyrkan, slottet och Carolina Rediviva viktiga delar av kulturmiljön.

En vanlig liten friggebod på en villatomt påverkar naturligtvis inte automatiskt dessa värden, men på en äldre eller särskilt värdefull fastighet bör byggnadens placering, takform, material och färgsättning planeras med större omsorg.

Fornlämningar kan påverka markarbetet

Uppsala kommun rekommenderar den som ska bygga i närheten av ett fornminnesområde att kontrollera behovet av tillstånd med Länsstyrelsen. Det är särskilt relevant i en kommun med många kända fornlämningar och äldre kulturlager.

Även om själva friggeboden är lovfri enligt plan- och bygglagen kan alltså grävning för plintar, ledningar eller annan grundläggning omfattas av kulturmiljölagen. Kontrollera därför platsen innan markarbetet påbörjas om det finns kända fornlämningar i närheten.

Uppsala- och Vattholmaåsarnas vattenskydd är en viktig lokal fråga

En fråga som är särskilt viktig i Uppsala är skyddet av Uppsala- och Vattholmaåsarna. Grundvattenförekomsten är mycket betydelsefull för kommunens dricksvattenförsörjning och delar av kommunen omfattas av vattenskyddsområden med särskilda skyddsföreskrifter.

Inom ett vattenskyddsområde kan vissa åtgärder vara förbjudna eller kräva anmälan, tillstånd eller dispens. Reglerna varierar beroende på vilket vattenskyddsområde och vilken skyddszon fastigheten ligger i.

Grundläggningen kan omfattas av vattenskyddsregler

Det innebär att själva friggeboden kan vara bygglovsfri samtidigt som schaktning, borrning eller andra markarbeten för grunden behöver prövas enligt vattenskyddsföreskrifterna.

Den som bor inom Uppsala- och Vattholmaåsarnas vattenskyddsområde bör därför kontrollera skyddszonen och aktuella föreskrifter innan marken grävs upp. Länsstyrelsen Uppsala har information om vilka typer av åtgärder som kan kräva anmälan, tillstånd eller dispens.

Större markarbeten kan även kräva marklov

Om byggplatsen behöver schaktas eller fyllas upp kraftigt kan ett separat marklov bli aktuellt. Uppsala kommun hanterar marklov för bland annat schaktning och uppfyllnad inom de områden där åtgärden omfattas av lovplikt.

Det är därför möjligt att själva friggeboden är lovfri medan förberedelserna av tomten kräver ett myndighetsbeslut. Det är särskilt relevant på sluttande tomter eller där stora nivåskillnader behöver byggas bort.

Strandskyddet gäller oberoende av bygglovet

Om fastigheten ligger nära en sjö eller ett vattendrag måste strandskyddet kontrolleras separat. Uppsala kommun anger att strandskydd vanligtvis gäller 100 meter från strandlinjen men på vissa platser är utökat till 300 meter.

Inom strandskyddat område är nya byggnader som huvudregel förbjudna utan dispens. Detta gäller även en komplementbyggnad som inte kräver bygglov enligt plan- och bygglagen.

Uppsala kommun hanterar normalt strandskyddsdispensen

För vanliga strandskyddsärenden inom kommunen är det Uppsala kommun som handlägger och beslutar om dispens. Ansökan görs till kommunens miljöförvaltning och det krävs ett särskilt skäl enligt miljöbalken för att dispens ska kunna beviljas.

Om området samtidigt omfattas av ett statligt skydd, exempelvis vissa naturreservat eller landskapsbildsskydd, kan det i stället vara Länsstyrelsen Uppsala som beslutar om strandskyddsdispensen.

Lovfri friggebod kräver inte längre anmälan bara för byggnaden

En viktig skillnad mot det tidigare attefallsregelverket är att en lovfri komplementbyggnad enligt dagens regler inte kräver någon anmälan enbart för att byggnaden uppförs.

Det betyder att en enkel lovfri förrådsbyggnad normalt kan uppföras utan både bygglov och bygganmälan när samtliga villkor är uppfyllda. Fastighetsägaren ansvarar samtidigt själv för att kontrollera att lovfriheten verkligen gäller.

Installationer kan fortfarande kräva anmälan

Om friggeboden ska få exempelvis eldstad, rökkanal, ventilationsanläggning, vatten eller avlopp kan en anmälan krävas för installationen. Detsamma gäller vid vissa ändringar som väsentligt påverkar byggnadens bärande konstruktion eller brandskydd.

Uppsala kommun anger installation av eldstad och rökkanal, ventilation samt ingrepp i bärande konstruktion som exempel på anmälningspliktiga åtgärder. Ett lovfritt skal betyder alltså inte att alla tekniska arbeten inne i byggnaden är fria från anmälan.

Gäststuga och förråd kan vara samma juridiska byggnadstyp

En komplementbyggnad kan exempelvis användas som förråd, garage, bastu, hobbyrum eller gäststuga. En gäststuga blir inte automatiskt ett komplementbostadshus bara för att någon kan sova där.

Om byggnaden däremot inreds och är avsedd att fungera som en självständig bostad blir den ett komplementbostadshus. Då behöver den också uppfylla de tekniska krav som gäller för den användningen.

Tekniska krav gäller även när bygglov saknas

Bygglovsfrihet innebär inte att byggnaden står utanför plan- och bygglagstiftningen. Stommen ska vara säker, byggnaden ska hantera fukt och brand på ett korrekt sätt och den behöver utformas för den användning den ska ha.

Det är alltså fastighetsägaren och byggherren som ansvarar för att byggnaden uppfyller relevanta krav även när kommunen inte granskar projektet genom ett vanligt bygglovsärende.

Uppsala kommuns Bygglovhjälp håller på att anpassas till de nya reglerna

Uppsala kommun har en digital Bygglovhjälp som är tänkt att vägleda den som ska bygga. Kommunen uppger fortfarande att tjänsten håller på att uppdateras efter det nya regelverket som började gälla den 1 december 2025.

Det gör det särskilt viktigt att kontrollera datumet på äldre informationsblad om friggebodar och attefallshus. Uppgifter om exempelvis 15 eller 25 kvadratmeter, krav på anmälan för attefallshus eller äldre regler kring allmän plats kan vara inaktuella för ett nytt bygge 2026.

Kontakta Uppsala kommuns bygglovsvägledare vid tveksamma fall

Uppsala kommuns bygglovsvägledare kan kontaktas på telefon 018-727 00 00. För frågor innan en ansökan eller anmälan skickas in använder kommunen även e-postadressen bygglov-kontaktcenter@uppsala.se.

Det är särskilt klokt att kontakta kommunen om tomten ligger i en kulturhistoriskt värdefull miljö, nära allmän plats eller järnväg eller om det är svårt att avgöra hur mycket av den lovfria byggnadsarean som redan har använts på fastigheten.

Kontrollera flera saker innan friggeboden beställs

På en okomplicerad villatomt i Uppsala kan de nya reglerna göra det möjligt att bygga en betydligt större komplementbyggnad än den gamla friggeboden på 15 kvadratmeter. Men storleken är bara en av flera förutsättningar.

Kontrollera detaljplan och tidigare lovfria byggnader på tomten och mät avståndet till gränser och järnväg. Undersök därefter om fastigheten omfattas av kulturmiljö, strandskydd, fornminne eller vattenskyddsområde. Först när dessa frågor är klarlagda går det att avgöra om friggeboden verkligen kan uppföras utan bygglov eller om Uppsala kommun eller Länsstyrelsen behöver pröva någon del av projektet.