Regler för friggebod i Stockholm

Den som vill bygga en friggebod i Stockholm behöver i första hand förhålla sig till de nationella reglerna i plan- och bygglagen, men även till förutsättningarna på den enskilda fastigheten. Stockholm har många detaljplanerade och kulturhistoriskt värdefulla områden, vilket gör att en byggnad som normalt skulle kunna uppföras utan bygglov ändå kan kräva lov på en viss tomt.

Sedan den 1 december 2025 används inte längre friggebod som en egen kategori i bygglovslagstiftningen för nya byggnader. Det som tidigare normalt kallades friggebod omfattas i stället av reglerna för lovfria komplementbyggnader. I vardagligt språk används fortfarande ordet friggebod, och på den här sidan används därför begreppet för den typ av mindre fristående byggnad som exempelvis används som förråd, gäststuga, bastu eller hobbyrum.

Reglerna på den här sidan gäller fastigheter inom Stockholms stad, alltså Stockholms kommun. Bor du exempelvis i Nacka, Huddinge, Täby, Solna eller en annan kommun i Stockholms län är det respektive kommun som hanterar bygglov och lokala detaljplaner.

Reglerna ändrades den 1 december 2025

Äldre information om friggebodar anger ofta högst 15 kvadratmeters byggnadsarea och tre meters nockhöjd. Dessa var de klassiska friggebodsreglerna, men de beskriver inte längre huvudreglerna för en ny mindre komplementbyggnad som uppförs i Stockholm i dag.

Från den 1 december 2025 gjordes bygglovssystemet om. Friggebodar och attefallshus ersattes i lagstiftningen av mer generella regler för komplementbyggnader och komplementbostadshus. Stockholms stad har uppdaterat sin bygglovsinformation efter den nya lagen och använder därför också dessa begrepp.

Max 30 kvadratmeter inom detaljplan i Stockholm

Om fastigheten ligger inom detaljplan får en ny komplementbyggnad under vissa förutsättningar uppföras utan bygglov med en byggnadsarea på högst 30,0 kvadratmeter. Taknockshöjden får vara högst 4,0 meter och byggnaden måste vara mindre än byggnaden som den kompletterar.

Byggnaden ska dessutom placeras inom tomten. Det räcker alltså inte att äga en större fastighet och placera byggnaden på vilken del av marken som helst om området inte juridiskt hör till den tomt som används tillsammans med huvudbyggnaden.

Utanför detaljplan kan gränsen vara 50 kvadratmeter

På fastigheter utanför detaljplan är reglerna generösare. En lovfri komplementbyggnad kan under vissa förutsättningar ha en byggnadsarea på upp till 50,0 kvadratmeter och en taknockshöjd på högst 4,5 meter.

Även här ska byggnaden vara mindre än huvudbyggnaden den kompletterar och placeras inom tomten. Att en fastighet ligger inom Stockholms kommun betyder alltså inte automatiskt att just 30-kvadratmetersgränsen gäller. Det behöver först kontrolleras om fastigheten omfattas av detaljplan.

Kontrollera detaljplanen för din adress

För en fastighet i Stockholm bör ett av de första stegen vara att kontrollera gällande detaljplan. Stockholms stad har en Bygg- och plantjänst där detaljplaner och äldre bygglovshandlingar kan sökas fram. Sökningen fungerar bäst med fastighetsbeteckningen.

En detaljplan kan bland annat innehålla regler om markanvändning, byggnadsvolymer, höjder, avstånd och kulturhistoriskt skydd. Det kan också finnas bestämmelser om utökad lovplikt, vilket innebär att en åtgärd som annars hade varit lovfri ändå kräver bygglov.

Lovfria komplementbyggnader kan i vissa fall stå på prickmark

En särskild detalj i de nya reglerna är att en lovfri komplementbyggnad som hör till ett en- eller tvåbostadshus under vissa förutsättningar får strida mot detaljplanen. Stockholms stad anger uttryckligen att det exempelvis kan innebära placering på så kallad prickmark, alltså mark som enligt detaljplanen normalt inte får bebyggas.

Det betyder däremot inte att detaljplanen kan ignoreras helt. Skyddsbestämmelser och regler om utökad lovplikt kan fortfarande göra att bygglov krävs. Det är därför viktigt att läsa hela planen och inte bara kontrollera om den tänkta platsen är prickad.

Tomten har en gemensam pott för lovfria byggnader

En annan viktig förändring är den så kallade potten för lovfria komplementbyggnader. Inom detaljplan får den sammanlagda byggnadsarean för lovfria komplementbyggnader och komplementbostadshus på tomten normalt inte överstiga 45 kvadratmeter.

Utanför detaljplan är motsvarande gräns normalt 65 kvadratmeter. Det går alltså att ha flera mindre byggnader, men deras sammanlagda byggnadsarea måste rymmas inom potten.

Gamla friggebodar och attefallshus räknas med

Den som redan har en friggebod på sin Stockholmsfastighet behöver vara särskilt uppmärksam. En äldre bygglovsbefriad friggebod försvinner inte ur beräkningen bara för att reglerna har ändrats.

Stockholms stad anger att tidigare lovfria byggnader, exempelvis friggebodar och attefallshus, ska räknas med när den sammanlagda byggnadsarean beräknas. Har tomten redan flera mindre byggnader kan därför en del eller hela den nya lovfria potten redan vara utnyttjad.

Friggeboden måste vara mindre än byggnaden den kompletterar

Det räcker inte att hålla sig under 30 respektive 50 kvadratmeter. Den nya komplementbyggnaden måste också ha mindre byggnadsarea än byggnaden den är avsedd att komplettera.

På en vanlig villatomt är detta sällan ett problem, men regeln kan få betydelse vid mycket små huvudbyggnader eller ovanliga fastigheter. Kontrollera därför både den planerade byggnadens byggnadsarea och huvudbyggnadens byggnadsarea.

Fyra och en halv meter till fastighetsgränsen

I Stockholm gäller som utgångspunkt att en lovfri komplementbyggnad ska placeras minst 4,5 meter från gränsen. Det kan vara en gräns mot en granne, samfällighet eller allmän plats.

Om byggnaden ska stå närmare än 4,5 meter från en grannes fastighet kan den berörda grannen lämna ett skriftligt medgivande. Stockholms stad rekommenderar att medgivandet tydligt anger fastighetsbeteckning, vilken åtgärd som godkänns och visar placeringen och avståndet på en situationsplan.

Grannens godkännande bör alltid vara skriftligt

Ett muntligt ”det är okej för mig” över häcken är en dålig grund för en byggnad som kan stå kvar i många decennier. Stockholms stad anger att medgivandet ska vara skriftligt och att fastighetsägaren bör kunna visa upp det om ett tillsynsärende senare uppstår.

Det är särskilt viktigt om grannfastigheten byter ägare. Med en tydlig situationsplan och underskrifter går det att visa vad som faktiskt godkändes när byggnaden uppfördes.

Gräns mot park eller gata fungerar annorlunda

I Stockholm gränsar många villatomter inte bara mot andra privata fastigheter utan även mot gator, parker och annan allmän plats. Även där gäller 4,5-metersfrågan.

Om Stockholms stad är huvudman för den allmänna platsen behöver stadens medgivande inhämtas om komplementbyggnaden ska placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Stockholms stad anger att en sådan förfrågan ska skickas skriftligt till stadsbyggnadskontoret. Om medgivande inte lämnas behöver bygglov sökas för den närmare placeringen.

Stockholms kulturmiljöer är särskilt viktiga att kontrollera

Stockholm har ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla villor, småhusområden och andra bebyggelsemiljöer. Detta är en av de viktigaste lokala frågorna att kontrollera innan en friggebod beställs.

Stockholms stad anger att bygglov kan krävas för en komplementbyggnad om åtgärden görs vid, inom eller på en byggnad, tomt eller ett bebyggelseområde som är särskilt kulturhistoriskt värdefullt. Detsamma gäller när detaljplan eller områdesbestämmelser innehåller skyddsbestämmelser för särskilda värden.

Använd Stadsmuseets klassificeringskarta

Stockholms stadsmuseum har en kulturhistorisk klassificeringskarta som är särskilt användbar för den som planerar att bygga på en äldre fastighet i Stockholm. Där kan man se Stadsmuseets bedömningar av byggnader och miljöer i hela staden.

Blå klassning är den högsta nivån och används för miljöer med synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grön klassning innebär också höga kulturhistoriska värden och används för miljöer som bedöms som särskilt värdefulla.

Klassificeringskartan är vägledning och inte själva bygglovsbeslutet

Det är viktigt att förstå vad Stadsmuseets färgklassning betyder. Stadsmuseet beskriver klassificeringen som ett expertutlåtande och kunskapsunderlag. Klassificeringen har inte i sig juridisk rättsverkan.

Den slutliga prövningen enligt plan- och bygglagen görs av stadsbyggnadskontoret och stadsbyggnadsnämnden. Stockholms stad påpekar också att alla byggnader och områden inte nödvändigtvis är inventerade. En fastighet som saknar färgmarkering bör därför inte automatiskt betraktas som fri från kulturhistoriska värden.

Även en lovfri friggebod ska anpassas till platsen

Att bygglov inte behövs betyder inte att byggnaden får utformas helt utan hänsyn till omgivningen. Kraven på varsamhet, stads- och landskapsbild samt god helhetsverkan gäller fortfarande.

I ett äldre villaområde kan därför material, fasadkulör, takform och placering behöva väljas med större omsorg än på en nyare tomt. En liten komplementbyggnad som tydligt bryter mot den befintliga miljön kan skapa problem även om storleken i sig ligger inom de lovfria gränserna.

Placering nära järnväg har särskilda regler

Stockholms stad anger även ett särskilt avstånd till järnväg. En lovfri komplementbyggnad ska normalt placeras minst 30 meter från järnvägsspåret.

Om byggnaden ska stå närmare behövs medgivande från den som förvaltar järnvägsinfrastrukturen. Detta kan vara relevant på vissa Stockholmsfastigheter som ligger i närheten av järnvägsområden.

Strandskydd är en separat fråga

Bygglovsfrihet enligt plan- och bygglagen upphäver inte reglerna om strandskydd. Om fastigheten ligger inom ett strandskyddat område kan en separat strandskyddsdispens behövas även om själva komplementbyggnaden inte kräver bygglov.

Länsstyrelsen Stockholm anger att strandskyddet normalt sträcker sig 100 meter från strandlinjen, men att det på vissa platser kan vara utökat till maximalt 300 meter och på andra platser vara upphävt. Efter förändringarna i strandskyddslagstiftningen den 1 juli 2025 gäller inte heller generellt strandskydd vid alla små sjöar och vattendrag.

Kommunen beslutar oftast om strandskyddsdispens

Enligt Länsstyrelsen Stockholm är det i de flesta fall kommunen som beslutar om strandskyddsdispens. Länsstyrelsen hanterar bland annat dispenser inom vissa statligt skyddade områden och granskar kommunernas dispensbeslut.

Strandskyddet bör därför kontrolleras separat om tomten ligger nära Mälaren, Saltsjön eller något annat vattenområde. Att en byggnad är liten eller bygglovsbefriad innebär inte i sig något generellt undantag från strandskyddsreglerna.

Gäststuga kan vara komplementbyggnad

Stockholms stad anger uttryckligen gäststuga som ett exempel på en komplementbyggnad. En friggebod kan alltså användas för övernattande gäster utan att den automatiskt blir ett självständigt bostadshus.

Om byggnaden däremot ska vara en fullt självständig bostad blir den ett komplementbostadshus. Då behöver den uppfylla de krav som gäller för en självständig bostad. Reglerna om storlek och lovfrihet kan fortfarande vara tillämpliga, men byggnadens tekniska krav blir mer omfattande.

Installationer kan kräva anmälan trots att byggnaden är lovfri

En byggnad kan vara bygglovsbefriad samtidigt som vissa installationer kräver en anmälan till Stockholms stad. Stockholms stads bygglovsinformation tar bland annat upp installation av vatten och avlopp, ventilation och eldstad som åtgärder där anmälan och startbesked kan behövas.

Det är därför viktigt att skilja mellan bygglov och anmälan. Att själva byggnaden får uppföras utan bygglov betyder inte att alla arbeten inne i byggnaden automatiskt får påbörjas utan myndighetskontakt.

Du får inte börja en anmälningspliktig åtgärd före startbesked

Om någon del av projektet kräver anmälan ska den skickas till stadsbyggnadskontoret och ett startbesked inväntas innan just den åtgärden påbörjas. Detta kan exempelvis bli aktuellt när en enkel förrådsbyggnad ska få mer avancerade installationer.

Stockholms stad har en e-tjänst för både bygglovsansökningar och anmälningar. Där kan handlingar skickas in och pågående ärenden följas.

Bygglovsbefriad betyder inte regelbefriad

Det är fastighetsägaren som ansvarar för att kontrollera att samtliga förutsättningar för lovfriheten är uppfyllda. Stadsbyggnadskontoret lämnar alltså inte automatiskt något beslut om en byggnad som uppförs helt utan bygglov eller anmälan.

Tekniska egenskapskrav, brandskydd, bärförmåga, fuktsäkerhet och andra relevanta regler gäller fortfarande. Det är därför klokt att spara ritningar, mått, fotografier och eventuella grannmedgivanden även för en helt lovfri friggebod.

Kontrollera fastighetsgränsen innan friggeboden placeras

På äldre Stockholmsfastigheter är ett staket eller en häck inte alltid en exakt markering av den juridiska fastighetsgränsen. När byggnaden ska placeras nära 4,5-metersgränsen bör man därför utgå från tillförlitliga fastighetsuppgifter och inte bara mäta från häcken.

Stockholms stad hänvisar till Geodatabutiken där en karta över fastigheten kan beställas. En korrekt situationsplan är dessutom värdefull om grannmedgivande eller bygglov senare behöver sökas.

Det går att hitta gamla bygglov för Stockholmsfastigheten

Innan en ny komplementbyggnad planeras kan det vara värdefullt att undersöka vad som redan finns registrerat på fastigheten. Genom Stockholms stads Bygg- och plantjänst går det att hitta äldre bygglovs- och anmälningsärenden samt plan-, fasad-, sektions- och andra ritningar som stadsbyggnadskontoret har tillgång till.

Det är särskilt användbart när en äldre friggebod eller ett attefallshus redan står på tomten och ska räknas in i den lovfria potten. Staden påpekar samtidigt att gamla ritningar inte är någon garanti för hur byggnaden faktiskt ser ut i dag, så måtten bör kontrolleras på plats.

Kontakta Stockholms stad om förutsättningarna är oklara

För en vanlig tomt med tydliga gränser och utan särskilda skydd kan reglerna vara relativt enkla. På äldre Stockholmsfastigheter kan detaljplan, kulturvärden, allmän platsmark och tidigare lovfria byggnader däremot göra bedömningen mer komplicerad.

Stockholms stads bygglovsrådgivning för privatpersoner nås via telefon 08-508 27 330 och e-post kontaktcenter.stadsbyggnad@stockholm.se. Stadsbyggnadsexpeditionen finns på Fleminggatan 4 på Kungsholmen. Mer information och aktuella regler finns på Stockholms stads sida om bygglovsbefriade komplementbyggnader.

Kontrollera alltid den egna fastigheten innan bygget börjar

För de flesta villaägare i Stockholm är det alltså inte längre den gamla 15-kvadratmetersregeln för friggebod som ska användas vid ett nytt bygge. En lovfri komplementbyggnad kan under rätt förutsättningar vara betydligt större, men flera olika regler måste uppfyllas samtidigt.

Kontrollera först om fastigheten omfattas av detaljplan och hur mycket av tomtens lovfria byggnadspott som redan är använd. Mät avståndet till fastighetsgränser, kontrollera Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering och undersök eventuellt strandskydd eller andra områdesskydd. När dessa frågor är klarlagda går det att avgöra om friggeboden kan byggas direkt eller om Stockholms stad behöver pröva projektet genom bygglov eller anmälan.